Så arbetar Region Stockholm med hållbar upphandling

Landstingen och regionerna försöker så långt det är möjligt se till att missförhållanden åtgärdas inom befintligt avtal då problem längst ut i leverantörskedjan i riskområden är en utmaning för alla leverantörer. Här är ofta missförhållandena som störst och insynen som minst.

Hållbar upphandling är ett långsiktigt arbete. Därför arbetar svenska landsting och regioner med att ställa krav och att genomföra effektiva uppföljningar för att på så sätt kunna påverka. Att bryta eller att inte förlänga avtal är en åtgärd som därför tillämpas i sista hand då det är tydligt att en leverantörs åtgärdsarbete trots en längre tids påtryckningar inte varit tillräckligt effektivt.

2010 startade det nationella samarbetet "Socialt ansvar i offentlig upphandling". Samarbetet innebär att landsting och regioner gemensamt ställer sociala och miljömässiga krav i upphandlingar. Genom detta kan företag påverkas att ta ett större ansvar. Det hela regleras i en uppförandekod som bl.a. omfattar FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILO:s kärnkonventioner och FN:s barnkonvention.

Att följa uppförandekoden är ett grundläggande avtalskrav. I och med detta förbinder sig leverantören bl.a. att redovisa hela underleverantörskedjan och vidare se till att uppförandekoden följs i denna kedja. Inom ramen för det nationella samarbetet genomför landstingen och regionerna sedan uppföljning och revisioner. Samarbetet har medfört betydande samordningsfördelar.

Den ideella research-organisationen Swedwatch har granskat landstingens och regionernas arbete med hållbar upphandling, som enligt Swedwatch har gett effekt. Arbetet med hållbar upphandling har också lett till en större medvetenhet hos aktörer i branschen. Andra länder visar nu intresse för de svenska landstingens arbetssätt.