Gyllene Äpplet

Nominering till 2023 års pris är nu stängd. 

Gyllene Äpplets medarbetarpris

Gyllene Äpplets medarbetarpris delas ut till den som tagit initiativ som inneburit utveckling för både individ och verksamhet. Kriterier för medarbetarpriset:

• är engagerad och medverkar till att förbättra och utveckla nya arbetssätt
• delar med sig av kunskap och erfarenhet
• resultatet ska kunna spridas vidare till andra verksamheter

Prissumman är 25 000 kronor om det är en vinnare och 50 000 kronor om det är två eller fler vinnare av priset. Prissumman ska användas till kompetensutveckling som syftar till fortsatt utveckling och förbättring för vinnare och verksamhet. Vinnaren får också ett glaskonstverk och ett diplom.

Gyllene Äpplets ledarpris

Gyllene Äpplets ledarpris ska premiera ett gott ledarskap. Den som nomineras ska vara chef, ha ett verksamhets-, personal- och ekonomiansvar, levererat ett ekonomiskt resultat i balans och uppnått målen det senaste året för sin verksamhet, samt uppfylla följande kriterier:

• har under det senaste året tydligt bidragit till utveckling och förbättring genom att ha uträttat särskilt goda insatser för verksamheten och medarbetares utveckling
• resultatet ska kunna spridas vidare till andra verksamheter och inspirera andra chefer

Prissumman är 25 000 kronor och ska användas till en personlig utvecklingsinsats som syftar till fortsatt utveckling och förbättring för vinnare och verksamhet. Vinnaren får också ett glaskonstverk och ett diplom.

Tidigare års vinnare

Medarbetarpris 2022

Medarbetarpriset går till Emmanuele Patti, ST-läkare på akutmottagningen på Södersjukhuset, och Sandra Eklund, IT-samordnare på sjukhuset. Priset består av ett glasäpple, diplom och en prissumma på 40 000 kronor som ska användas till kompetensutveckling som syftar till fortsatt utveckling och förbättring för vinnare och verksamhet.

Tillsammans har de utvecklat en tidsbesparande lösning – Akut-PC – som gör att vårdpersonalen kan logga in direkt i journalsystemet när de sätter sig vid en dator, utan att logga in i datorn varje gång.

– På akuten gör vi det här kanske 30–50 gånger per arbetspass. Det är otroligt skönt att slippa den mikro-stress det innebär att alltid behöva logga in två gånger. Dessutom frigör vi tid till våra patienter, säger Emmanuele Patti.

Sandra Eklund vill lyfta fram vikten av samarbete:

– Det är så viktigt att IT-avdelningarna samarbetar med vården, med dem som faktiskt jobbar på golvet. Nu hoppas vi att vi kan utveckla fler saker framöver.

Juryns motivering:
”Emmanuele Patti och Sandra Eklund har med stort engagemang tagit initiativ till
verksamhetsutveckling som gör skillnad för både medarbetare och verksamhet. Tillsammans har de utvecklat en snabbinloggning som redan nu är installerad på ett hundratal datorer på Södersjukhuset. Deras lösning sparar mycket tid som i stället kan användas i det direkta patientarbetet. För utmärkt förbättringsarbete som gör stor skillnad i det dagliga arbetet tilldelas Emmanuele Patti och Sandra Eklund årets medarbetarpris.”

Ledarpris 2022

Ledarpriset går till Maja Lovbrandt, klinikchef för Folktandvården Handen och Folktandvården Online samt biträdande områdeschef för allmäntandvården. Priset består av ett glasäpple, ett diplom och en prissumma på 20 000 kronor som ska användas till en personlig utvecklingsinsats som syftar till fortsatt utveckling och förbättring för vinnare och verksamhet.

– Det har alltid varit så att jag tar hand om personalen och ser till att de har de verktyg de behöver för att ta hand om patienterna på ett bra sätt, berättar Maja Lovbrandt.

En viktig del i Maja Lovbrandts ledarskap är att verka för att kompetensen höjs inte bara på den egna kliniken utan att också erbjuda kolleger på mindre kliniker i närområdet en chans att höja sin kunskap.

– På så sätt kan de som bor här också få den tandvård de behöver hos oss

Andra viktiga delar som Maja Lovbrandt arbetar med är exempelvis att bygga och främja goda relationer och att ge medarbetarna möjlighet att sätta sig in i varandras områden.

Ett råd hon har till andra ledare som vill förbättra något i sin verksamhet är att vara noga med att välja det som går att påverka.

– Det är det man ska lägga energi på.

– Jag tror också att det är viktigt att våga tänka annorlunda och prova nya idéer, säger Maja Lovbrandt.

Juryns motivering:
”Med helhetssyn, tillitsbaserat ledarskap och stort engagemang har Maja Lovbrandt
tillsammans med sina medarbetare utvecklat Folktandvården Handen till en lönsam klinik som erbjuder tandvård med hög kvalitet och tillgänglighet. Som klinikchef säkerställer Maja att såväl teamarbetet som de enskilda medarbetarna utvecklas. Maja har även arbetat med att starta den uppskattade kliniken Folktandvården Online. För ett föredömligt ledarskap och ett imponerande verksamhetsresultat tilldelas därför Maja Lovbrandt årets ledarpris.”

Medarbetarpris 2021

Medarbetarpriset går till Annika Kits, biträdande överläkare, MR-säkerhetsansvarig radiolog (MR står för magnetresonanstomografi) i neuroradiologi på Karolinska Universitetssjukhuset. Priset består av ett glasäpple, ett diplom och en prissumma på 20 000 kronor som ska användas till fortsatt kompetensutveckling.

– Jag har varit MR-säkerhetsansvarig radiolog de senaste fem åren. Under den tiden har vi som team fått till en bättre struktur när vi tar hand om patienter med implantat, som pacemaker. Dels måste en kliniker omprogrammera stimulatorn, dels behöver MR-undersökningen utföras på ett särskilt vis så att inte implantatet eller patienten skadas, berättar hon.

Annika Kits uppmärksammas också för utvecklingsarbeten som bland annat lett till nya behandlingar, fler patientflöden och effektivare undersökningar.

Juryns motivering:
”Årets medarbetarpris tilldelas Annika Kits som med stort engagemang och genom olika initiativ har varit med och utvecklat MR-verksamheten. Gott samarbete både inom och utanför avdelningen, tillgänglighet och stort intresse för säkerhetsfrågor samt förmåga att sprida sin kunskap har medfört kortare köer och att MR-undersökningar numera är möjliga även för patienter med pacemaker och andra implantat.”

Ledarpris 2021

Ledarpriset går till Matti Dahl, enhetschef för OCD-programmet vid Psykiatri Sydväst, Stockholms läns sjukvårdsområde. Priset består av ett glasäpple, ett diplom och en prissumma på 20 000 kronor som ska användas till en personlig utvecklingsinsats.

– Jag tror att min grej är att jag alltid tar med alla medarbetare, säger Matti Dahl.

– Det finns hela tiden en sådan vilja att förbättra mottagningen. Min grundsyn är att alla vill ha en välfungerande och trevlig arbetsplats och att sunda idéer ska fram.

Matti Dahl belönas också för att integrera forskningsprojekt i den dagliga kliniska verksamheten. Forskargruppen sitter i korridoren bredvid och några av läkarna och psykologerna jobbar deltid på OCD-programmets mottagning. OCD är en förkortning av engelskans obsessive compulsive disorder, tvångssyndrom på svenska.

– Det gör att vi väldigt lätt kan testa saker i studier, berättar Matti Dahl.

Ett exempel på ny kunskap som fått spridning också utanför Sveriges gränser är internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) för tvångssyndrom, en behandling framtagen av forskargruppen i samarbete med OCD-programmets mottagning.

Juryns motivering:
”Genom ständig utveckling och att föredömligt integrera forskningsprojekt i det dagliga kliniska arbetet, erbjuds alla medarbetare möjlighet att delta i olika förbättringsarbeten. Årets ledarskapspris tilldelas Matti Dahl för hans stora engagemang, metodiska arbetssätt och förmåga att samverka såväl internt som externt. Matti leder en mottagning som erbjuder högkvalitativ och kostnadseffektiv vård till patienter med tvångssyndrom och relaterade tillstånd samtidigt som han skapar goda förutsättningar för medarbetarnas utveckling och trivsel.”

Ledarpris 2020

Nineveh Baresso är kurator och enhetschef för enheten för kuratorer och psykolog på
Södertälje Sjukhus AB. Hon får Gyllene Äpplets ledarpris, som delas ut för första gången. Priset består av ett glasäpple, ett diplom och en prissumma på 20 000 kronor som ska användas till en personlig utvecklingsinsats.

– Det har alltid varit viktigt för mig att inspirera medarbetarna till att engagera sig, våga kliva fram, ta sig an nya utmaningar och komma med idéer, berättar Nineveh Baresso.

– Jag har tillsammans med mina medarbetare bland annat jobbat väldigt mycket med att vi ska vara tillgängliga och närvarande på avdelningarna och mottagningarna och vi har utvecklat arbetet med att ingå i teamen. Vi jobbar så nära patienterna som möjligt, då kan vi också se vilka behov de har.

Andra delar av sitt ledarskap hon belönas för handlar om att väldigt tidigt under pandemin ha tagit initiativ till stödinsatser för sjukhuspersonalen i samverkan med sjukhuskyrkan samt att ha tagit initiativ till en krisstödtelefon för en orolig allmänhet. Krisstödtelefonen bemannades sedan av alla akutsjukhus och organiserades av Regionalt kunskapscentrum kris- och katastrofpsykologi.

Juryns motivering:
”Ninevehs ledarskap visar vägen till samverkan över gränser och utgår alltid utifrån patienternas bästa i hela vårdkedjan. Nineveh är proaktiv, prestigelös och inspirerar sina medarbetare att aktivt vara med och utveckla verksamheten. Med sitt ledarskap har Nineveh förändrat sjukhusets grupp av kuratorer och psykolog till att bli en självklar del av avdelningarnas och mottagningarnas team kring patienterna.”

Medarbetarpris 2020

Medarbetarpriset går till Jimmy Stenmark, tillförordnad verksamhetsutvecklare vid Karolinska Universitetslaboratoriet, Karolinska Universitetssjukhuset. Priset består av ett glasäpple, ett diplom och en prissumma på 40 000 kronor som ska användas till fortsatt kompetensutveckling.

– Jag har jobbat mycket med att hitta nya samarbetsformer – med andra delar av laboratoriet, med färdtjänst och med 1177 – för att vi ska kunna provta så många som möjligt i Stockholmsregionen på så kort tid som möjligt under pandemin, berättar Jimmy Stenmark.

Arbetet har bidragit till att testning av både pågående infektion med covid-19 och testning av antikroppar mot sjukdomen har kunnat genomföras i stor skala.

– Det som har gjort arbetet så framgångsrikt är att vi har haft ett tydligt mål och att alla har jobbat mot samma mål, säger Jimmy Stenmark.

Juryns motivering:
”Med stor förmåga att utveckla nya samarbeten och processer har Jimmy Stenmark medverkat till Karolinska Universitetslaboratoriets framgångsrika och storskaliga testning under covid-19-pandemin. Under stor tidspress hanterade Jimmy många komplexa frågor om logistik, tillgänglighet och IT-anpassning. Jimmys positiva inställning skapar engagemang och motivation samt ger förutsättningar för gott samarbete på olika nivåer”

Första pris 2019

Första pris går till Anna Skawonius, specialistsjukgymnast, Emma Regberg Lundborg, specialistfysioterapeut samt Birgitta Nordgren, medicine doktor i fysioterapi och adjunkt, alla verksamma inom gynekologi och obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Från vänster: Emma Regberg Lundborg, Anna Skawonius och Birgitta Nordgren

Fysioterapeuterna får Gyllene Äpplets förstapris för att de tagit initiativ till och utvecklat högskolekursen Bäckenbottenhälsa – prevention och rehabilitering 7,5 högskolepoäng på Karolinska Institutet. Kursen riktar sig till legitimerad sjukvårdspersonal, till exempel barnmorskor, fysioterapeuter och läkare i primärvården inom områden där det är viktigt att vara kunnig om bäckenbottenhälsa.

Svårt att få hjälp

Både män och kvinnor kan ha bäckenbottenproblem. Men oftast är patienterna hos Anna Skawonius, Birgitta Nordgren och Emma Regberg Lundborg kvinnor. Några har endometrios, då livmoderlik slemhinna växer utanför livmodern. Det kan orsaka smärtsamma menstruationer och smärta vid samlag. Många patienter har förlossningsskador. Det kan vara oupptäckta skador eller skador som inte läkt rätt. Skadorna orsakar problem som smärta, tyngdkänsla i underlivet, svårigheter att hålla tätt eller att tömma tarmen.

– De kvinnor som kommer till oss har inte kunnat få den hjälp de behöver i primärvården. De kan berätta att de fått höra att den här typen av problem får man räkna med efter en graviditet, eller att de inte har något fel. Deras berättelser visar att det finns stora brister inom vården i både bemötande och kunskap när det gäller bäckenbottenhälsa, säger Emma Regberg Lundborg.

Alla tre fysioterapeuter upplever att de problem som en skadad eller dåligt fungerande bäckenbottenmuskulatur kan leda till, glädjande nog har blivit mycket mindre tabu att prata om.

– Många som har problem har fått nog, de vill ha hjälp och väljer att berätta. Inte minst har patienterna gjort sig synliga genom sociala medier, säger Birgitta Nordgren.

Vill sprida kunskapen

Fysioterapeuterna har länge varit bekymrade över att det finns för få mottagningar i öppenvården att hänvisa patienterna till när det gäller bäckenbottenhälsa.

– Genom den här kursen kan vi sprida kunskap till flera. Eftersom kursen är interprofessionell lär sig också deltagarna av varandra, förklarar Birgitta Nordgren.

Anna Skawonius tillägger:
– Ja, det är verkligen lärorikt med interprofessionella deltagare, vi får syn på olika yrkessilon som synliggör skillnaderna i tillvägagångssättet vid undersökning. På kursen ser vi tydligt hur mycket olika yrkesgrupper har att ge varandra.

Deltagarna får bland annat lära sig att undersöka bäckenbottenmuskulatur för att avgöra om musklerna fungerar som de ska eller inte – fysioterapeuternas expertområde. Kursen tar också upp hur sjukvården kan hjälpa patienten vidare. Alla tre fysioterapeuter som tagit initiativ till kursen föreläser. Bland övriga föreläsare finns barnmorskor och läkare.

Suget efter kunskap på området är helt klart stort inom vården. Till höstterminen 2019 hade kursen över trehundra sökande till 24 platser. Nästa kurs ges vårterminen 2021, med sista ansökningsdag 15 oktober 2020. Kursen ges också som uppdragsutbildning i vår.

Juryns motivering

När klinisk, akademisk och pedagogisk spetskompetens sprids vidare i nätverkssjukvårdens förgreningar med en tydlig tanke på helheten, så kan en tidigare underbehandlad patientgrupp få tillgång till en mer jämlik och jämställd vård - oavsett var i vårdkedjan patienten befinner sig.

Andra pris 2019

Andra pris går till Osteoporosteamet vid Norrtälje sjukhus, Tiohundra AB.

Från vänster: Anna-Ida Eliasson, Ann-Louise Leiby, Evalena Sandh, Katrin Rimsby och Anna Ericson

Osteoporosteamet vid Norrtälje sjukhus får Gyllene Äpplets andrapris. Teamet arbetar systematiskt med att hitta patienter som har osteoporos, benskörhet, bland dem som har drabbats av frakturer. Målet är att undvika ytterligare frakturer.

Jobbar på många fronter

Osteoporosteamet jobbar enligt en särskild frakturkedja med att identifiera, riskbedöma, utreda, behandla och följa upp patienter som drabbats av en fraktur. Arbetet sker på flera fronter. Sjuksköterskorna Evalena Sandh och Anna Ericson är gruppens frakturkoordinatorer. Koordinatorernas uppgift är att manuellt identifiera patienter som kommer in akut med en fraktur och patienter som ligger inne för operation på grund av de har brutit sig.

– Vi ringer upp och erbjuder oss att utreda om patienten lider av benskörhet. De flesta blir väldigt tacksamma. Den som har brutit något har ofta en stor oro för att det ska hända igen och känner sig ängslig, berättar Evalena Sandh.

Om patienten vill delta gör en sjuksköterska via telefon en första riskbedömning. Om risken att drabbas av ytterligare en fraktur inom tio år är 15 procent eller mer får patienten erbjudande om en bentäthetsmätning. I de fall undersökningen visar på benskörhet får patienten lämna blodprover och träffa läkare.

Alla resultat bedöms av mottagningens två läkare Ann-Ida Eliasson och Katrin Rimsby.

– Vi har väldigt bra läkemedel för att minska risken för benbrott. Det finns både läkemedel som minskar nedbrytningen av ben och som stimulerar uppbygganden. Bäst effekt har läkemedel som vi ger som infusion direkt till blodet en gång om året eller som injektion en gång per halvår, berättar Katrin Rimsby.

I behandlingspaletten ingår också en osteoporosskola med tio träffar då patienterna får träffa läkare, fysioterapeut och dietist. De som är tillräckligt pigga kan delta i träningsgrupper. Det går också att boka individuella möten med en fysioterapeut.

Förutom att frakturkoordinatorerna har koll på akuta och inlagda patienter med frakturer får de också via journalsystemet automatiskt information om frakturer på ryggkotorna från vissa typer av röntgenundersökningar.

Utvecklingsarbete

Mottagningen har sakta men säkert utvecklat arbetet sedan 2015. Under 2019 undersökte de 400 patienter som fått vård på sjukhuset för brott på handled, överarm, bäcken eller höftled. Av dem behövde 40 procent behandling.

– Osteroporos är en underbehandlad diagnos som orsakar mycket lidanden och kostar samhället stora pengar. Vi är jätteglada att vi får fortsätta vårt arbete. Målet i år är att fånga upp och behandla inneliggande patienter med osteoporos innan de åker hem. På det tjänar vi både tid och lidanden, säger Katrin Rimsby.

Osteoporosteamet ser också till att kunskapen sprider sig. Alla läkare som gör sin AT-tjänst på Norrtälje sjukhus får lära sig om frakturkedjan och vikten av att undersöka benhälsan hos en äldre patient som brutit något.

– Så chansen är stor att kunskapen sprider sig till AT-läkarnas framtida arbetsplatser, säger Katrin Rimsby.

Genom IOF (International Osteoporosis Foundation) och programmet Capture the Fracture är osteoporosmottagningens arbete internationellt erkänt och ackrediterat och har belönats med en silvermedalj.

Juryns motivering

Genom att ligga steget före, riskanalysera och systematiskt förebygga frakturer med ett standardiserat vårdförlopp och anpassad behandling åstadkoms tydliga resultat och patientnytta för gruppen åldersrika.

Hedersomnämnande 2019

Juryns hedersomnämnande går till Frida Magnesved, Susanne Frodlund, Maria Amritzer och Maria Westin, specialistsjuksköterskor inom akutsjukvården vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

I filmen Om bakterier vore synliga visualiserar de hur snabbt bakterier sprids. Bakterierna är utbytta mot ketchup för att spridningen ska synas tydligt. Dramatisk musik förstärker budskapet.

– Vi fick idén under en kurs som handlade om att angripa problem på ett hållbart sätt. Under kursen tittade vi närmare på varför personalen inte följde riktlinjerna för basala kläd- och hygienrutiner, berättar Frida Magnesved.

Genom intervjuer med kolleger och insamling av anonyma citat förstod Frida Magnesved och hennes kolleger att det framförallt var på grund av nonchalans och stress som rutinerna inte följdes. 

– Så ville vi inte ha det! För att verkligen nå ut med hur viktiga hygienrutinerna är beslutade vi oss för att använda humor.

Filmen visade sig bli en riktig hit. Om bakterier vore synliga är Karolinskas mest delade film på sociala medier och akutsjukvården i Huddinge når numera målen för basala kläd- och hygienrutiner.

Juryns motivering

Juryn vill ge ett särskilt hedersomnämnande till "Ketchupgruppen" som med humor och precision visar hur lätt bakterier sprids. Juryn hoppas därför på fortsatt ketchupeffekt avseende följsamhet till vårdhygieniska riktlinjer och tror att filmen gör skillnad i detta arbete.

Första pris 2018

Kunskapsteam Cancer i Primärvården, Akademiskt Primärvårdscentrum

Från vänster i bild: Camilla Svensson, Sarah Eklöf, Eliya Syed, Nazmije Kelmendi, Elinor Nemlander, Pia Klernäs och Marie Nilsson. Åsa Gisel saknas.

Juryns motivering

Med en patientgrupp i fokus, där tiden är avgörande för behandlingsresultatet, har det primärvårdsbaserade multiprofessionella teamet byggt en bro mellan vårdgivare genom kunskapsspridning.

Kunskapsteam Cancer i Primärvården (CaPrim) är ett interprofessionellt kunskapsteam som ingår i Akademiskt Primärvårdscentrum, Stockholms läns sjukvårdsområde. I mars 2017 fick de i uppdrag av Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland att underlätta införandet av standardiserade vårdförlopp för patienter med välgrundad misstanke om cancer. Det övergripande målet är att korta utredningstiden. Sedan dess har de åtta vårdutvecklarna, som även jobbar i primärvården och träffar patienter, arbetat intensivt med att inventera behov, sprida kunskap och bygga broar mellan vårdcentraler och andra vårdgivare.

Idag startar 70 procent av alla cancerutredningar i primärvården. Det finns 31 olika standardiserade vårdförlopp för cancerdiagnoser. De tre vanligaste diagnoserna är prostatacancer, bröstcancer och kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarm eller ändtarm.

– Har man en patient som man misstänker har cancer vill man att det ska gå snabbt att utreda och att vården ska vara bra och jämlik. Det är verkligen tillfredsställande att få vara med att påverka hur samarbetet mellan vårdcentraler och övriga vården ska se ut och att få det att flyta, säger distriktsläkare och vårdutvecklingsledare Eliya Syed.

Sarah Eklöf, också hon distriktsläkare och vårdutvecklingsledare, tillägger:

– Det här är patienter som vi oroar oss för och nu har vi ett sätt att påverka hur det ska gå för dem. Det känns väldigt betydelsefullt.

Eliya Syed och Sarah Eklöf berättar att de via Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland kunnat skapa värdefulla kontakter med de läkare som är processledare för olika cancerformer regionalt.

– Vi har förstått att de verkligen uppskattar den bro vi har kommit att utgöra mellan primärvård och sekundärvård. Genom oss kan de lättare nå primärvården och vice versa, säger Sarah Eklöf.

En palett av aktiviteter

Kunskapsteamet har inte bara informerat om standardiserade vårdförlopp utan också frågat både sig själva och vårdcentralerna i länet vad som är svårt med att arbeta på ett nytt sätt. Projektet har mynnat ut i en rad aktiviteter. Ett exempel är att teamet tagit ansvar för att informationen på den digitala beslutsstödsplattformen viss.nu har fått en tydligare struktur. Ett annat exempel är den interaktiva utbildning som idag 150 av drygt 200 vårdcentraler i länet tagit del av. Ett tredje exempel är fyra fördjupningsdagar om cancer som primärvårdens representanter bjudits in till. Under fördjupningsdagarna har specialister på olika cancerdiagnoser föreläst, kontaktsköterskor har berättat om sitt arbete och patienter har berättat om sin cancerresa. Ytterligare ett exempel är mallar där det standardiserade vårdförloppet ingår för remisser när det gäller misstänkt kolorektalcancer och bröstcancer. Kunskapsteamet har även ordnat en nätverksdag för alla som arbetar med att införa den nya ordningen i primärvården i hela landet under parollen "varje primärvårdserfarenhet räknas".

Rehabilitering nästa steg

Just nu funderar kunskapsteamet på nästa steg. Det handlar om hur patientens resa tillbaka till primärvården ska bli så smidig som möjligt, efter en cancerbehandling.

– Ofta finns det rehabiliteringsbehov kvar efter en cancerbehandling som hör hemma i primärvården. Det kan handla om både fysiska och existentiella problem. Med vårt interprofessionella team där vi både har läkare, distriktssköterskor, kurator, socionom, fysioterapeut och lymfterapeut vill vi fånga upp vad som behövs för att patienterna ska få bästa möjliga vård, säger Eliya Syed.

Vad är standardiserade vårdförlopp?

Meningen är att minska onödig och oviss väntan för patienter som har vissa allvarliga symptom som skulle kunna bero på någon av 31 angivna cancerdiagnoser. De standardiserade vårdförloppen visar vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos samt vilka tidsgränser som gäller. Alla som utreds för en viss cancersjukdom ska behandlas så lika det går. Undersökningarna ska göras i samma ordning och gå så fort som möjligt oavsett var i Sverige patienten bor.

Andra pris 2018

Vårdplaneringsteamet, Södertälje Sjukhus AB

Från vänster i bild: Daniella Demirdag, Charlotte Larsson, Anita Karlsson och Emma Truuberg. Åsa Stålgren saknas.

Juryns motivering

Ett multidisciplinärt team som löser knutar för såväl patienter och anhöriga, som för medarbetare. Helhetssyn och patientfokus bidrar till bättre flöden och arbetsmiljö, men framför allt ökad trygghet för patienten och dennes anhöriga.

Vårdplaneringsteamet på Södertälje Sjukhus AB har sedan september 2017 infört ett helt nytt arbetssätt när det gäller patienter som behöver fortsatt stöd av andra samhällsaktörer efter utskrivningen från sjukhusets slutenvård. Anita Karlsson är kurator och projektledare för vårdplaneringsteamet där fyra personer arbetar på tre heltidstjänster.

– Jag har i många år tyckt att övergången mellan sjukhuset och hemmet eller boendet kan fungera mycket smidigare för patienten än det ofta gör, så det är fantastiskt roligt att få göra detta. Själv har jag också haft flera av de roller som vi samverkar med. Till exempel har jag varit chef i en hemtjänstgrupp och biståndshandläggare. Så jag har sett den här frågan från olika perspektiv, säger hon.

Den ursprungliga idén till projektet föddes ur sjuksköterskornas arbetssituation. De var underbemannade och upplevde generellt vårdplaneringen som ett mycket stressande moment, särskilt när det gällde samordningen med kommunala instanser. Med vårdplaneringsteamet kunde uppgiften föras över till andra yrkesgrupper som samtidigt utvecklade en djup kunskap om hela utskrivningsprocessen.

– Projektet har väldigt mycket handlat om att få till en bra samverkan – inom sjukhuset, med patienter, med anhöriga, med biståndshandläggare i kommunerna och även med vårdcentralerna, säger Anita Karlsson.

Ändrat arbetssätt uppskattas

En enkätundersökning om vårdplaneringsprocessen utfördes både innan projektet startade och när det pågått en tid. Sjuksköterskor, patienter, anhöriga och biståndshandläggare svarade på frågor om delaktighet och hur de upplevde sig lyssnade på. Resultatet visar tydligt att stressen minskat för sjuksköterskorna sedan arbetssättet ändrats. Det visar också att patienter som är färdigbehandlade kan lämna sjukhuset snabbare än förut.

– Muntligt har vi fått höra att "ni får inte sluta med det här teamet" från flera håll. Det är mycket mer effektivt att vi är samma personer som sköter kontakterna med kommunerna. Vi blir experter på vad som är viktigt vid utskrivning och det skapar tillit, säger fysioterapeut Emma Truuberg som också jobbar på heltid i projektet.

– Vår uppgift är att ge en så fullödig information som möjligt så att biståndshandläggarna kan fatta ett bra beslut där både patienter och anhöriga är trygga, fortsätter hon.

Numera har biståndshandläggarna i Södertälje en del av sin arbetstid förlagd till sjukhuset för att underlätta samarbetet.

Fortsätter förbättra samverkan

Sedan den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård infördes i november 2017 har vårdplaneringsteamets uppdrag skiftat karaktär något. Ansvaret för vårdplaneringsmötena har flyttats över från slutenvården till primärvården och mötena ska ske i patientens hem.

Men behovet av en samlad utskrivningsprocess kvarstår. Vårdplaneringsteamet har nu bytt namn till utskrivningsteamet och verksamheten permanentas.

– Sedan förmedlar vi all relevant information via vårt kommunikationssystem, Webcare, som är gemensamt med primärvård och kommuner. Vårdcentralerna har ju en ny roll nu och i övergångsskedet kan det behövas lite extra kontakt mellan sjukhuset och primärvården, säger Anita Karlsson.

Första pris 2017

Rinkeby vårdcentral

 

Förstapristagare 2017: personalgruppen på Rinkeby vårdcentral, representerade av: Razi Rahbar, Kerstin Nilsson, Eva Winqvist, Havise Koyuncu och Malin Olsson.

Rinkeby vårdcentral har ökat tillgängligheten för sina patienter med många små åtgärder, som drop-in tider hela dagen och uppsökande verksamhet.

SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) årliga patientenkät visar att patienternas upplevelse av bra tillgänglighet ökade från 61 procent år 2015 till 77 procent år 2016 vid vårdcentralen.

– Här jobbar vi personcentrerat och försöker utgå från patienternas olika behov, säger distriktssköterska Razi Rahbar.

Vårdcentralen har cirka 9 500 listade patienter och mottagningar för diabetes, astma och KOL, livsstil samt hemsjukvård. Här jobbar cirka 30 medarbetare som undersköterskor, mottagningssköterskor, distriktssköterskor, läkare, tolkar samt kuratorer och administratörer.

Många mindre åtgärder

Många idéer till förbättringar kommer från personalgruppen. När Rinkeby vårdcentral senast kartlade vilken hjälp befolkningen behöver för att komma i kontakt med vårdcentralen, stod det till exempel klart att många inte känner sig bekväma med att ringa. Den största orsaken till det bedöms vara språksvårigheter.

En åtgärd har då varit att utöka tiderna för drop in-besök. Nu går det att träffa en sjuksköterska mellan klockan 8 och 17 varje vardag för en första bedömning.

Att fler sjuksköterskor svarar i telefon under de tider då det är högst tryck har också skapat bättre tillgänglighet. Vårdcentralen har även förändrat telefonmeddelandet så att det är lättare att förstå, samt ökat antalet tider för webbokning.

Vårdcentralen gör sig också mer tillgänglig genom att själv anstränga sig för att nå ut till de som bor i området.

– Vi upptäckte till exempel att diabetespatienterna alltför ofta inte kom när de blev kallade. Sedan vi började med ett uppföljande samtal efter det att vi skickat kallelsen med brev kommer många fler, berättar distriktssköterska Kerstin Nilsson som tillsammans med Razi Rahbar är inriktad på diabetespatienter.

Promenadgrupper är ett annat sätt att komma i kontakt med de som bor i Rinkeby, liksom återkommande hälsodagar i gallerian eller på vårdcentralen.

– Då finns vi på plats ute och erbjuder blodtrycksmätning och mini-spirometri för att testa lungfunktionen. Det händer nu och då att vi fångar upp patienter som behöver komma till oss. Det är jätteviktigt att vi är en vårdcentral för alla i området, säger enhetschef Havise Koyuncu.

Då finns vi på plats ute och erbjuder blodtrycksmätning och mini-spirometri för att testa lungfunktionen. Det händer nu och då att vi fångar upp patienter som behöver komma till oss.

Juryns motivering

"Genom till synes små men betydelsefulla förändringar har Rinkeby vårdcentral ökat tillgängligheten för sina patienter. Varken språk, kultur eller sociala omständigheter får bli ett hinder för att söka vård. Bakom framgången ligger ett målmedvetet förändringsarbete som engagerat hela personalgruppen."

Andra pris 2017

Smärtmottagningen Södertälje sjukhus

Teamet på smärtmottagningen vid Södertälje sjukhus har under flera år arbetat med att förbättra hela vårdprocessen, från den första bedömningen till dess att behandlingen avslutas.

Andrapristagare 2017: teamet på smärtmottagningen vid Södertälje sjukhus. Från vänster: Carina Carlsson, Ewa Sahlstedt, Marie Johansson, Heléne Bivrin, Anneli Lundberg, Johanna Similä, Katarina Elgerus och Hans Johansson (saknas på bild May Sandberg).

Till smärtmottagningen kommer patienter med långvariga smärttillstånd på remiss. Här jobbar ett team av läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykolog, KB-terapeut, kurator och administratör

– För patienterna är den stora vinsten att vi har blivit tydligare. Idag är det mycket lättare för patienterna att förstå vad de kan förvänta sig av oss, vilken vård de kan få, säger enhetschef och smärtsjuksköterska Carina Carlsson.

När hon kom till smärtmottagningen i Södertälje 2012 var det med uppdraget att blåsa liv i en verksamhet som var på väg att läggas ned. Idag har smärtteamet växt från tre till tolv medarbetare och mottagningen tar emot ungefär 500 remisser per år.

Gemensam journal och tydlig process

En av de första stora förändringarna Carina Carlsson var med och drev igenom var att skapa ett gemensamt journaldokument för alla vårdgivare i teamet. Syftet var att undvika dubbeldokumentation samt att få en tydlig bild av patientens hela vårdförlopp.

Nästa steg handlade om att komma fram till hur vårdprocessen ska se ut. Vilka patienter får vilka behandlingar? Vem beslutar vilka behandlingar som är relevanta? Vem i teamet tar hand om patientens olika behov?

Hela teamet bedömer tillsammans de remisser som kommer till mottagningen. Behandlingen är indelad i tre nivåer. Varje patient får en individuell bedömning och behandlingsplan utifrån behov.

– Målet är oftast inte att ta bort smärtan, utan att hjälpa patienten till en förbättrad livskvalitet och funktion, säger Carina Carlsson.

På den första nivån ska alla patienter ha möjlighet att få smärtstillande läkemedel utprovat, behandling i form av transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) och delta i smärtskola i grupp i form av en föreläsningsserie. Mottagningen ordnar också regelbundet anhörigträff.

– Anhörigträffen är jättepopulär. Många som har haft ont länge känner sig missförstådda, inte bara av sjukvården utan också hemma. Smärta syns ju oftast inte utanpå. Under anhörigträffen förklarar vi vad smärta är och hur det är att leva med smärta. Det finns också gott om tid att prata med varandra och med oss som jobbar på mottagningen, säger Carina Carlsson.

Bättre arbetsmiljö

Psykolog Heléne Bivrin började på smärtmottagningen 2014 och har arbetat med flera delar av förändringsprocessen. Hon ser en klar förbättring av arbetsmiljön de senaste åren.

– Nu är det lättare att känna att vi räcker till. Våra patienter har ofta många olika besvär och behöver hjälp med både fysiska och psykiska tillstånd, och i sitt sociala sammanhang. Idag är det tydligt vilka i teamet som tar hand om vilka av patientens olika behov.

– Den tydlighet vi har skapat är också bra för relationerna i teamet. Det syns i de uppföljningar vi gör att vårt team blir alltmer sammansvetsat, säger Heléne Bivrin.

Juryns motivering

"Smärtteamet har arbetat fram en tydlig arbetsstruktur och vårdprocess för att tillgodose verksamhetens behov i en tid av förändring. Ökad samsyn mellan professionerna sinsemellan tydliggör vad som förväntas. Genom återkommande utvärderingar säkerställer teamet att vårdprocessen fungerar optimalt."

Första pris 2016

Barnonkologen Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Bättre information när pärm blev app

När ett barn behandlas för cancer är det viktigt för familjen att enkelt få rätt information. Barnonkologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus har löst det genom att ta fram en mobilapp. Nu får initiativtagarna Gyllene Äpplets förstapris.

Barnskötare Gunnar Cleve, överläkare Johan Malmros, konsultsjuksköterskorna inom barncancervård Annica Filander och Ulrika Persson samt sjuksköterskan Linn Pettersson och disputerade sjuksköterskan Margareta af Sandeberg ingår i gruppen som med hjälp av Therese Sjöberg på Innovationsplatsen tagit fram appen.

Från idé till färdig app tog det bara sex månader. I appen finns till exempel vanliga frågor och svar, rutiner för provtagning, informationsfilmer och möjlighet för användaren att ge synpunkter på funktionerna i applikationen.

– Familjen hamnar i kris vid ett cancerbesked. I appen är informationen alltid tillgänglig. Föräldrarna och barnen kan välja att läsa när de vill och orkar. Dessutom kan både anhöriga och vänner enkelt få samma information, säger Gunnar Cleve.

Familjen hamnar i kris vid ett cancerbesked. I appen är informationen alltid tillgänglig. Föräldrarna och barnen kan välja att läsa när de vill och orkar.

Bra guide som är lätt att anpassa och uppdatera

Arbetet med att anpassa texterna till appen har inneburit att innehållet fått en ordentlig översyn. Margareta af Sandeberg lyfter fram att appen är en väldigt bra guide till korrekt information för oroliga föräldrar.

– För den som googlar efter kunskap är det inte lätt att avgöra vilken information som är felaktig och vilken som stämmer. Men i appen kan de lita på att vi som jobbar här står bakom innehållet. Det gäller också de länkar till webbsidor med mer information om cancer som vi lägger in, som till Barncancerfonden, säger hon.

Ytterligare en fördel är att kontaktinformation och tider för olika aktiviteter alltid är aktuella. Användare som tillåter push-notiser får snabbt del av uppdateringarna.

Nästa steg är att göra appen flerspråkig. I början av 2017 översätts den till arabiska, engelska, somaliska och spanska. En önskan är att i framtiden kunna göra appen mer individanpassad.

Juryns motivering:

"Från pärm till app. En dynamisk informationskälla för korrekt, aktuell och förebyggande information till barn som vårdas för cancer och deras familjer. I en tid med stora förändringar har ett bra ledarskap möjliggjort ett viktigt utvecklingsarbete för patienter och vårdpersonal."

Andra pris 2016

Avdelning 65 Kirurg- och urologkliniken Danderyds Sjukhus AB

Lyckad satsning på klinisk farmaceut i vårdteamet

När den kliniska farmaceuten ingår i vårdteamet blir det större fokus på rätt läkemedelshantering. Ett nytt arbetssätt är nu infört på avdelning 65 på Kirurg- och urologkliniken på Danderyds Sjukhus AB. Initiativtagarna får Gyllene Äpplets andrapris.

En klinisk farmaceut har bland annat ansvar för att gå igenom och uppdatera patientens läkemedelslista och att upptäcka och rapportera läkemedelsrelaterade problem.

Bättre organisation

Det var när Maria Danell Möller gick från konsult till anställd på Kirurg- och urologkliniken 2014 som hon tillsammans med sjuksköterskan och kvalitetsutvecklaren Helen Isberg började fundera över hur de kliniska farmaceuternas arbete var organiserat. På klinikens fyra avdelningar arbetade en klinisk farmaceut två timmar per avdelning och dag.

– Det innebar att vi missade många tillfällen att träffa patienten och vårdteamet, säger Maria Danell Möller.

På tre avdelningar är arbetstiden fortfarande uppdelad, men på avdelning 65 arbetar alltså en klinisk farmaceut hela dagen.

Under de åtta veckor pristagarna mätte resultatet av sitt nya arbetssätt, visade det sig att de hann göra läkemedelsgenomgångar med fler patienter. Dessutom gick det snabbare för läkarna att åtgärda läkemedelsrelaterade problem när de även fick information muntligt och inte bara via journalen.

På Kirurg- och urologkliniken ligger patienterna i snitt 2,2 dagar. Med det nya arbetssättet deltar den kliniska farmaceuten i ronden och det efterföljande mötet med vårdsamordnare och läkare. På det viset blir kommunikationsvägarna kortare. Under ronden kan farmaceuten berätta för patienten att hen snart återkommer för att göra en enkel läkemedelsgenomgång. Under mötet kan farmaceuten direkt rapportera till läkaren vilka läkemedelsrelaterade problem hen har upptäckt, till exempel att dosen av ett läkemedel ska sänkas på grund av nedsatt njurfunktion.

Fick koll på flödet av läkemedel

I utvecklingsarbetet har också kollegan Jeanette Andersson varit med.

– Förut kommunicerade vi mycket via journalsystemet. Jag upplever att det är mer effektivt att träffas fysiskt, säger Jeanette Andersson.

Nu har de kliniska farmaceuterna koll på hela läkemedelsflödet under patientens sjukhusvistelse på avdelning 65. Dessutom har de en utskrivningshjälp. Det betyder att de kliniska farmaceuterna ser till att listan för dosförpackade läkemedel uppdateras vid hemgång och samordnar läkemedelshanteringen vid övergången från slutenvård till primärvård med vårdsamordnaren.

Juryns motivering:

"Med nya arbetssätt där farmaceuter ingår i vårdteamet har den samlade kompetensen ökat som i sin tur leder till förbättrad kvalitet och patientsäkerhet."

Första pris 2015

Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Dagvård för patienter med hjärtsvikt belönas

Hjärtkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Innovationsplatsen Huddinge startade en avdelning för hjärtdagvård. Hjärtdagvården ligger i nära anslutning till hjärtkliniken och hjärtsviktsmottagningen. Här kan patienter få vård som inte kräver inläggning på sjukhus. 

– Mycket handlar om att tänka nytt. Här kan vi till exempel dränera lungor och buk på vätska över dagen istället för att patienterna ligger inne fyra dagar för samma behandling, säger Helén Skogsberg.

Mycket handlar om att tänka nytt. Här kan vi till exempel dränera lungor och buk på vätska över dagen istället för att patienterna ligger inne fyra dagar för samma behandling.

Nya lösningar

Idén till hjärtdagvården föddes i samband med ombyggnation och flytt av hjärtkliniken. Det var tydligt att antalet sängplatser skulle minska.

– Vi frågade oss hur vi skulle kunna ta ansvar för att svårt sjuka hjärtsviktspatienter får rätt vård samtidigt som sängplatserna blir färre, säger Helén Skogsberg.

De undersökningar och kartläggningar som gjordes inför starten visade att återinläggningen bland hjärtsviktspatienterna var hög. De flesta som kom tillbaka till sjukhuset gjorde det mellan tre och sex dagar efter det att de skrivits ut.

– I det här glappet såg vi att vi saknade något. Hjärtdagvården blir en brygga mellan sjukhusvård och primärvård eller ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet. Samtidigt avlastar den sjukhusets avdelningar och gör vården tryggare och säkrare för patienterna, säger Inger Hagerman som har det kliniska ansvaret. Nu kan vi träffa patienterna inne på sjukhuset på den avdelning där de är och ge dem en tid i handen innan de går hem. Då behöver de inte åka till akuten utan kommer till oss tills dess att nästa vårdgivare tar över.

Tillgänglighet jätteviktigt

Av de intervjuer Helén Skogsberg har gjort med anhöriga och patienter framgår att det allra viktigaste är att känna sig trygg.

Vi har förstått att det handlar om att vi är tillgängliga. Hos oss är telefonen lika viktig som besöken.

Pristagarna tycker att det är väldigt roligt att få så mycket positiv uppmärksamhet för sitt arbete. Det är en bekräftelse på att de har tänkt rätt.

– Prispengarna är uppbokade. Hjärtdagvårdens två sköterskor ska få gå en vidareutbildning. Det är så roligt, nu kan vi bara säga åt dem att anmäla sig, säger Helén Skogsberg.

Andra pris 2015

TioHundra AB

Digital verktygslåda för mobilt arbetssätt

Att alltid ha journalen med sig gör hemsjukvården mer effektiv och patientsäker. Så tänkte Akademiska vårdcentraler vid TioHundra AB i Norrtälje när de utvecklade journalappen "Hälsa på plats".

En mobil journalapp för hemsjukvården belönas

Magnus Peterson är samordnare på Akademiska vårdcentraler i Norrtälje. Ett stort dator- och hemelektronikföretag sökte upp honom för drygt ett år sedan när verksamheten var helt ny. Frågan var om det fanns intresse för att utveckla nya IT-verktyg för läsplatta?

– Vi vände oss till distriktsköterskorna på Väddö vårdcentral för att höra vad de drömde om att förbättra, vilket deras största behov var. Svaret kom direkt. Det var att kunna ta med sig journalen på läsplatta vid hembesök och vid besök på äldreboende, berättar Magnus Peterson.

Svaret kom direkt. Det var att kunna ta med sig journalen på läsplatta vid hembesök och vid besök på äldreboende.

Efterlängtat verktyg

Anna Aleflod har precis som Magnus Peterson arbetat intensivt med "Hälsa på plats." Hon är enhetschef på Väddö vårdcentral som är först ut att testa appen i stor skala.

– Vi hoppas på att vi ska få ett enkelt system som ska vara lätt att använda när vi inte är på vårdcentralen. Att kunna titta och skriva i journalen hos patienten gör arbetet säkrare och effektivare, säger Anna Aleflod.

Magnus Peterson vill dock poängtera att det inte bara är "Hälsa på plats" som nu introduceras utan ett bredare mobilt it-stöd för både hemsjukvård och primärvård. Förutom journalappen finns länkar och appar för att stödja beslut och ordinationer när det gäller läkemedel och hjälpmedel. Det ska också vara möjligt att kommunicera via bild med video-appar.

– Med andra ord introducerar vi en digital verktygslåda anpassad efter sjukvårdens mobila arbetssätt, säger han.

Med andra ord introducerar vi en digital verktygslåda anpassad efter sjukvårdens mobila arbetssätt.

Pilotstudie

"Hälsa på plats" är tillsammans med läsplattans andra digitala verktyg klar att spridas till både hemsjukvården och primärvården efter den pilotstudie på Väddö vårdcentral som nu inleds. TioHundras övriga vårdcentraler står på tur, liksom Avancerad sjukvård i hemmet, primärvården och geriatrikens mobila team inom Stockholms läns sjukvårdsområde, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus. Alla dessa har också bidragit ekonomiskt till appen.

Första pris 2014

Kliniskt träningscenter, Jakobsbergs sjukhus

Simulator för bättre munhälsa belönas

Christina Sundman har utvecklat en munsimulator där vårdpersonal kan träna på att ta hand om äldre personers munhälsa.

Munhälsan är oerhört viktig. Den påverkar både vårt välbefinnande och hör samman med flera sjukdomstillstånd, säger Christina Sundman.

Christina Sundman är årets förstapristagare av Gyllene Äpplet. Hon är bland annat utbildningsansvarig för Kliniskt träningscenter, KTC, vid Jakobsbergs sjukhus. KTC är en avdelning för praktisk träning av kliniska erfarenheter och färdigheter.

Upptäckte förbättringspotential

– Idén till att utveckla en munsimulator föddes när jag arbetade som sjuksköterska på en geriatrisk klinik för några år sedan. Jag slogs av hur otroligt avgörande munhälsan är för patienternas välbefinnande. Infektioner kan till exempel göra väldigt ont och patienterna får svårt att äta, berättar Christina Sundman.

– Samtidigt arbetade jag som lärare på sjuksköterskeutbildningen och såg att studenterna saknade möjlighet att öva på ett verklighetstroget sätt under simulering. I princip hade de en protes att öva tandborstning på.

Idag har allt fler äldre personer egna tänder högt upp i åren liksom fasta eller löstagbara konstruktioner. Framtidens patienter kommer knappt att ha helproteser.

Vill fortsätta utveckla

Simulatorn är unik i sitt slag i världen, visar Christina Sundmans efterforskningar. Därför pågår en process om mönsterskydd. En del av prispengarna ska gå till att vidareutveckla munsimulatorn. Det finns ett stort intresse för den här kunskapen, både i Sverige och i Norden.

Andra pris 2014

Fokusgruppledare på ortopedkliniken, Södersjukhuset

Region Stockholm belönar utvecklingskraft

På Södersjukhusets ortopedklinik arbetar fokusgrupper med att ständigt förbättra vården.

– Det blir en oerhörd kraft i förändringsarbetet när initiativet kommer från dem som arbetar nära patienterna, säger enhetsledare Kristina Emanuelsson.

Årets andrapristagare i Gyllene Äpplet är de åtta sammankallande sjuksköterskorna och en undersköterska för ortopedklinikens fokusgrupper. Kristina Emanuelsson och hennes kollega enhetsledare Marina Eriksson är två av dem. Sammanlagt finns det nio multiprofessionella fokusgrupper på ortopedkliniken. De områden de arbetar med är smärta, hygien, läkemedel, nutrition, sårvård, miljö, dokumentation, fallprevention och patientinformation.

Vinnande koncept

Det känns jätteroligt! Det här är ett arbete som pågått i olika former sedan början av 2000-talet. Vi ser att det bär frukt, säger Kristina Emanuelsson som är ansvarig för dokumentationsgruppen.

– Priset ger oss skjuts att fortsätta med ett vinnande koncept, tillägger hennes kollega, enhetsledare Marina Eriksson som är ansvarig för nutritionsgruppen.

Sätter mål, mäter och visualiserar

Varje fokusgrupp sätter upp tre till fyra mål som vårdpersonalen arbetar för under året. Målen garanterar att arbetssättet är evidensbaserat, alltså att det finns vetenskapligt stöd. Med tydliga mål är det också lätt att följa förändringsarbetet.

– Meningen är förstås att det ska bli bättre för patienten, säger Kristina Emanuelsson.

Vid årets slut redovisas alla mål och mätningar i en kvalitetsrapport. I rapporten för 2013 går det till exempel att se att andelen patienter som upplever kraftig smärta minskat från åtta procent 2011 till endast en procent 2013.

Första pris 2013

Danderyds akutavdelning

Gyllene Äpplets förstapris 2013 går till Pernilla Eidenberg, undersköterska och ansvarig för anhörigstödet på Danderyds akutavdelning. Det handlar om att se människor, att ge tröst och att informera.

Juryns motivering är: ”För att ha utvecklat anhörigstödsfunktionen på akutkliniken som gör att anhöriga känner sig sedda och hörda i en mycket utsatt situation.”

Viktigt göra rätt från början

– Om vi gör rätt från början blir det så mycket enklare, både för de anhöriga och för personalen. På akuten har vi många allvarliga situationer. De anhöriga är rädda och ledsna. Om vi inte tar hand om dem är det naturligt att de både får ångest och blir arga. Senare kanske de kommer tillbaka med bröstsmärtor och ont i magen för att de inte fick hjälp i sitt sorgearbete eller sin kris, säger Pernilla Eidenberg.

Idag har Danderyds akut en mycket välgenomtänkt process för att ta hand om anhöriga till svårt sjuka, skadade eller döda patienter. Pernilla Eidenberg uppfattar att den är självklar i dagens verksamhet, att den blir som en kultur som sprider sig. Hon har hämtat inspiration från kommunens anhörigstöd, från kyrkan, ambulanssjukvården och räddningstjänsten.

Prissumman på 40 000 kronor vet Pernilla vad hon ska använda till.

- Jag ska utbilda mig till samtalsterapeut. Planen är att börja nästa höst. Jag vill också vara med och fortsätta sprida anhörigstödet till andra avdelningar på Danderyds sjukhus. Det känns väldigt viktigt.

Pernilla Eidenbergs arbete uppmärksammas nu nationellt. Nyligen skickade Socialstyrelsen ut en artikel till landets alla akutavdelningar där frågan om ett nationellt nätverk väcks. Danderyds sjukhus akutavdelning tjänar som exempel på fungerande anhörigstöd och Pernilla Eidenberg är kontaktperson.

Andra pris 2013

Vårdavdelning 3 Norrtälje sjukhus

Mer tid och mindre stress. Det nya systemet med så kallade restaurangpuckar på Norrtälje sjukhus har fallit väl ut både för personal och för patienter. När pucken vibrerar, blinkar och piper är det dags att hämta tillbaka patienten från röntgen till avdelningen.

Juryns motivering är: ”För att ha infört pucken som minskar patienternas väntetider och förbättrar personalens arbetsmiljö och kommunikation.”

Idén föds

Tidigare ringde röntgen till avdelningens reception när det var dags att hämta patienten. Den som var närmast svarade. Det gällde att ta reda på vilken patient det gällde, var han eller hon låg, vilken på avdelningen som var ansvarig och dessutom leta reda på den personen.

– Det tog lång tid och skapade mycket stress. Det var då jag kom att tänka på restaurangpuckar som piper och blinkar när maten är klar. Varför kan de inte pipa och blinka när det är dags att hämta patienter istället, berättar Clarita Schedin.

Ledningens stöd

Clarita träffade ledningen som tände på iden. Efter lite research upptäckte de att restaurangpuckar redan fanns på ett danskt sjukhus. Där används de för att patienter som väntar på sin tur i kassan ska kunna röra sig lite friare under väntetiden. Clarita Schedin fick snabbt med sig hela sjukhusledningen på noterna.

Mindre stress och mer tid för patienterna

Puckarna är knutna till patienterna och aktiveras i det här fallet av röntgenavdelningen. Den piper, blinkar och vibrerar i fickan på den ansvariga till dess att patienten är hämtad. Restaurangpuckarna har medfört en klar förbättring. Visserligen låter de, men mycket mildare än en telefon.

Eva-Lena Lindström, undersköterska, trivs med det nya systemet.

- Stressen har särskilt minskat på kvällar och helger när vi är få som arbetar, säger Eva-Lena.

Norrtälje sjukhus är först i vården i Sverige med att inför restaurangpuckar. Clarita Schedin har räknat ut att det nya systemet gör att hämtningsprocessen tar tio minuter mindre per patient.

Prissumman på 20 000 kronor ska avdelningen använda till något härligt.

– Vi får se vad det kan bli, men vi ska unna oss något extra, säger Clarita Schedin.