Akutvård

Digital patientspårning vid stora olyckor eller katastrofer 

Genom att utveckla en teknisk lösning baserad på befintlig infrastruktur kombinerat med på marknaden tillgängliga system för positionering, kan beslutsfattare förses med realtidsinformation vilket stödjer effektivare ledning och resursfördelning vid händelser med stort skadeutfall.

Projektpresentation

Projektet ska utveckla och pröva ett digitalt system som stöd för hälso- och sjukvårdens ledningsorganisation vid händelser med stort skadeutfall. Särskild sjukvårdsledning har till uppgift att leda hälso- och sjukvårdens insatser genom att åstadkomma inriktning och samordning så att rätt resurs används på rätt sätt utifrån de skadades behov. Händelser med stort skadeutfall är generellt förknippade med svårigheter att snabbt fastställa antalet skadade och skadornas allvarlighetsgrad. Brist på information komplicerar ledning och samordning av sjukvårdens resurser.

Syftet är att förse ledningsorganisationen med realtidsinformation genom att utveckla och pröva en teknisk lösning. Med realtidsinformation säkerställs tillgången till kritiskt beslutsunderlag och ledningsförmågan stärks och därmed kan hållbara och livsavgörande beslut fattas. Den konventionella metoden att registrera skadade sker i dag manuellt med papper och penna följt av manuell inmatning i journalsystem. Värdefull tid går förlorad när efterfrågad information måste inväntas eller eftersökas.

Genom att anbringa en utrustning (tagg) med unikt ID nummer på varje patient (vristband/armband) kan information snabbt läsas via en applikation som används av de vårdutförare som omhändertar patienterna (se bild). All data presenteras i realtid och systemet kan överföra information till befintliga journalsystem. För att enkelt och effektivt kommunicera realtidsdata används dashboards på ledningsplatser som ett stöd för att fatta beslut. Test och systematisk utvärdering av systemet kommer att ske i testmiljöer samt vid övningar i ordinarie verksamhet.

Det unika med projektet är att dataöverföring sker under hela den akuta vårdkedjan dvs från patientens första kontakt med ambulanssjukvården till akutmottagning vidare till slutenvårdsenhet. Med tekniken kan olika ledningsnivåer i realtid överblicka antal skadade, prioritet och/eller vitalparametrar och geografisk position. Digitala informationssystem som medger insamling och sammanställning av realtidsdata gynnar den katastrofmedicinska handlingsberedskapen och stödjer såväl beslutsfattande som resursfördelning som i förlängningen räddar liv.

Inom ramen för projektet deltar företag i samverkan med akademin (KI och KTH) och verksamheten. Medel från innovationsfonden har möjliggjort framtagande av en första prototyp. Projektledningen behöver tid att nätverka, förankra, processa och skapa förutsättningar för att ta projektet vidare till nästa nivå dvs att testa och förfina och utveckla prototyper, applikationer, webbkartor, och dashboards tillsammans med behovsägare/användare. Aktörer inom totalförsvarets uppbyggnad har visat stort intresse för projektet och samverkan sker med Försvarsmaktens utvecklingsgrupp sjukvård och Socialstyrelsen. Under intensiva skeden av Covid-19 pandemin var informationsbehovet stort för särskild sjukvårdsledning. En framtida lösning ska kunna stödja ledningsorganisationen oavsett typ av händelse (terrorattentat, pandemi).

Kontaktuppgifter
Monica Rådestad, Med Dr., fil.mag.,
leg sjuksköterska FoU-samordnare,
Beredskapssamordnare Capio S:t Görans sjukhus.
Mobil: 070 484 62 12

Smartphone-app räddar liv vid plötsligt hjärtstopp

SMS livräddare är ett system för frivilliga insatser vid livshotande tillstånd. Med hjälp av en smartphoneapplikation kan frivilliga livräddare med utbildning i hjärt-lungräddning larmas att hämta närmaste hjärtstartare samt utför hjärt-lungräddning i händelse av ett plötsligt hjärtstopp i deras närhet. SMS livräddare började i Stockholm 2010 och har nu spridits till mer än halva Sverige och i hela Danmark.

Kontaktuppgifter
mattias.ringh@ki.se
0707741878

Unik studie med hjärtstartssdrönare

Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet testar genomförbarhet i att från SOS Alarm genom Everdrone som flygoperatör med ett automatiserat drönarsystem, larma ut, transportera och leverera en hjärtstartare till platsen för ett misstänkt hjärtstopp.

Projektpresentation

Årligen rapporteras ca 6000 fall av plötsligt hjärtstopp från ambulanssjukvården, endast 10% överlever. Med tidig hjärt-lungräddning (HLR) och en tidig strömstöt från en hjärtstartare kan uppemot 70% överleva. Drönare utrustade med hjärtstartare har visat stor potential i att kunna larmas ut vid ett misstänk hjärtstopp som ett komplement till ambulans.

Hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet, Everdrone AB samt SOS Alarm AB har i samverkan utvecklat ett med larmcentralen fullt integrerat drönarsystem för livräddning i samband med plötsligt hjärtstopp.

Everdrones kontrollcenter

I en världsunik studie med tillstånd av transportstyrelsen testas nu genomförbarhet i att från SOS Alarm genom Everdrone som drönaroperatör (figur 2) med ett automatiserat system, larma ut, transportera och leverera en hjärtstartare till platsen för ett misstänkt hjärtstopp som ett komplement till ambulans.

Primärt utfallsmått är andelen fall (%) där drönaren larmats ut och korrekt levererat en hjärtstartare på adressen. Dessa fall utvärderas liksom tidsaspekter och handhavande av såväl larmoperatörer som flygledare och drönarpiloter. Datainsamling sker i perioden 1 juni till 31 december dagligen mellan klockan 08:00-22:00 utifrån totalt 3 drönarsystem placerade inom Säve flygplats kontrollerade luftrum. Total når systemet ca 80 000 invånare. Genomgång av ärenden och ljudfiler från 112-samtal, patientjournaler, flygoperativ data etc. ligger till grund för analys.

Kontaktuppgifter
Andreas Claesson, Leg. Ambulanssjuksköt, Docent
Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet, Solna.
Ordförande Svenska HLR-rådet.
andreas.claesson@ki.se
Mobil: 0704940546

Visualiserad IVA-uppföljning ger stöd till forskning och kliniska förbättringsprojekt

Vårt övergripande mål är att ta IVA-uppföljningen till samma nivå som vi lyckats göra med våra postoperativa patienter. Hur många patienter får komplikationer efter att de skrivs ut från IVA? Hur många drabbas av hjärtinfarkt, akut njursvikt, lunginflammation och stroke?

Projektpresentation

Vi har byggt en applikation i Qlikview som för patienter utskrivna från IVA rapporterar komplikationer i realtid.

Här ses pneumoni och stroke inom 30, respektive 60 dagar post-IVA. Här ses även risk för myokardinfarkt och sårinfektion.

Systemet har stor potential, både som forskningsverktyg och som instrument för kliniska förbättringsprojekt.

Kontaktuppgifter
Max Bell
max.bell@ki.se