Gyllene Äpplet belönar insatser för förbättringar

Gyllene Äpplet delas ut en gång om året för initiativ som leder till förbättringar för både individer och verksamheter inom Region Stockholm. Priset ska också inspirera till utveckling i andra verksamheter.

Första pris: En grupp fysioterapeuter verksamma inom gynekologi och obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset

Anna Skawonius, specialistsjukgymnast, Emma Regberg Lundborg, specialistfysioterapeut samt Birgitta Nordgren, medicine doktor i fysioterapi och adjunkt, får Gyllene Äpplets förstapris för att de tagit initiativ till och utvecklat högskolekursen ”Bäckenbottenhälsa – prevention och rehabilitering” 7,5 högskolepoäng på Karolinska Institutet. Kursen riktar sig till legitimerad sjukvårdspersonal, till exempel barnmorskor, fysioterapeuter och läkare i primärvården inom områden där det är viktigt att vara kunnig om bäckenbottenhälsa.

Svårt att få hjälp

Både män och kvinnor kan ha bäckenbottenproblem. Men oftast är patienterna hos Anna Skawonius, Birgitta Nordgren och Emma Regberg Lundborg kvinnor. Några har endometrios, då livmoderlik slemhinna växer utanför livmodern. Det kan orsaka smärtsamma menstruationer och smärta vid samlag. Många patienter har förlossningsskador. Det kan vara oupptäckta skador eller skador som inte läkt rätt. Skadorna orsakar problem som smärta, tyngdkänsla i underlivet, svårigheter att hålla tätt eller att tömma tarmen.

– De kvinnor som kommer till oss har inte kunnat få den hjälp de behöver i primärvården. De kan berätta att de fått höra att den här typen av problem får man räkna med efter en graviditet, eller att de inte har något fel. Deras berättelser visar att det finns stora brister inom vården i både bemötande och kunskap när det gäller bäckenbottenhälsa, säger Emma Regberg Lundborg.

Alla tre fysioterapeuter upplever att de problem som en skadad eller dåligt fungerande bäckenbottenmuskulatur kan leda till, glädjande nog har blivit mycket mindre tabu att prata om.

– Många som har problem har fått nog, de vill ha hjälp och väljer att berätta. Inte minst har patienterna gjort sig synliga genom sociala medier, säger Birgitta Nordgren.

Vill sprida kunskapen

Fysioterapeuterna har länge varit bekymrade över att det finns för få mottagningar i öppenvården att hänvisa patienterna till när det gäller bäckenbottenhälsa.

– Genom den här kursen kan vi sprida kunskap till flera. Eftersom kursen är interprofessionell lär sig också deltagarna av varandra, förklarar Birgitta Nordgren.

Anna Skawonius tillägger:

– Ja, det är verkligen lärorikt med interprofessionella deltagare, vi får syn på olika ”yrkessilon” som synliggör skillnaderna i tillvägagångssättet vid undersökning. På kursen ser vi tydligt hur mycket olika yrkesgrupper har att ge varandra.

Deltagarna får bland annat lära sig att undersöka bäckenbottenmuskulatur för att avgöra om musklerna fungerar som de ska eller inte – fysioterapeuternas expertområde. Kursen tar också upp hur sjukvården kan hjälpa patienten vidare. Alla tre fysioterapeuter som tagit initiativ till kursen föreläser. Bland övriga föreläsare finns barnmorskor och läkare.

Suget efter kunskap på området är helt klart stort inom vården. Till höstterminen 2019 hade ”Bäckenbottenhälsa – prevention och rehabilitering” över trehundra sökande till 24 platser. Nästa kurs ges vårterminen 2021, med sista ansökningsdag 15 oktober 2020. Kursen ges också som uppdragsutbildning i vår.

Juryns motivering:

”När klinisk, akademisk och pedagogisk spetskompetens sprids vidare i nätverkssjukvårdens förgreningar med en tydlig tanke på helheten, så kan en tidigare underbehandlad patientgrupp få tillgång till en mer jämlik och jämställd vård - oavsett var i vårdkedjan patienten befinner sig.”

Andra pris: Osteoporosteamet vid Norrtälje sjukhus, Tiohundra AB

Osteoporosteamet vid Norrtälje sjukhus får Gyllene Äpplets andrapris. Teamet arbetar systematiskt med att hitta patienter som har osteoporos, benskörhet, bland dem som har drabbats av frakturer. Målet är att undvika ytterligare frakturer.

Från vänster i bild: Anna-Ida Eliasson, Ann-Louise Leiby, Evalena Sandh, Katrin Rimsby och Anna Ericson Foto: Danish Sarohee

Jobbar på många fronter

Osteoporosteamet jobbar enligt en särskild ”frakturkedja” med att identifiera, riskbedöma, utreda, behandla och följa upp patienter som drabbats av en fraktur. Arbetet sker på flera fronter. Sjuksköterskorna Evalena Sandh och Anna Ericson är gruppens frakturkoordinatorer. Koordinatorernas uppgift är att manuellt identifiera patienter som kommer in akut med en fraktur och patienter som ligger inne för operation på grund av de har brutit sig.

– Vi ringer upp och erbjuder oss att utreda om patienten lider av benskörhet. De flesta blir väldigt tacksamma. Den som har brutit något har ofta en stor oro för att det ska hända igen och känner sig ängslig, berättar Evalena Sandh.

Om patienten vill delta gör en sjuksköterska via telefon en första riskbedömning genom att ställa frågor med hjälp av skattningsverktyget FRAX. Svaren bearbetas sedan i ett datorprogram som beräknar risk. Om risken att drabbas av ytterligare en fraktur inom tio år är 15 procent eller mer får patienten erbjudande om en Dexa-mätning, bentäthetsmätning, på osteoporosmottagningen. I de fall undersökningen visar på benskörhet får patienten lämna blodprover och träffa läkare.

Alla resultat bedöms av mottagningens två läkare Ann-Ida Eliasson och Katrin Rimsby

– Vi har väldigt bra läkemedel för att minska risken för benbrott. Det finns både läkemedel som minskar nedbrytningen av ben och som stimulerar uppbygganden. Bäst effekt har läkemedel som vi ger som infusion direkt till blodet en gång om året eller som injektion en gång per halvår, berättar Katrin Rimsby.

I behandlingspaletten ingår också en osteoporosskola med tio träffar då patienterna får träffa läkare, fysioterapeut och dietist. De som är tillräckligt pigga kan delta i träningsgrupper. Det går också att boka individuella möten med en fysioterapeut.

Förutom att frakturkoordinatorerna har koll på akuta och inlagda patienter med frakturer får de också via journalsystemet automatiskt information om frakturer på ryggkotorna från vissa typer av röntgenundersökningar.

Utvecklingsarbete

Mottagningen har sakta men säkert utvecklat arbetet sedan 2015. Under 2019 undersökte de 400 patienter som fått vård på sjukhuset för brott på handled, överarm, bäcken eller höftled. Av dem behövde 40 procent behandling.

– Osteroporos är en underbehandlad diagnos som orsakar mycket lidanden och kostar samhället stora pengar. Vi är jätteglada att vi får fortsätta vårt arbete. Målet i år är att fånga upp och behandla inneliggande patienter med osteoporos innan de åker hem. På det tjänar vi både tid och lidanden, säger Katrin Rimsby.

Osteoporosteamet ser också till att kunskapen sprider sig. Alla läkare som gör sin AT-tjänst på Norrtälje sjukhus får lära sig om frakturkedjan och vikten av att undersöka benhälsan hos en äldre patient som brutit något.

– Så chansen är stor att kunskapen sprider sig till AT-läkarnas framtida arbetsplatser, säger Katrin Rimsby.

Genom IOF (International Osteoporosis Foundation) och programmet "Capture the Fracture" är osteoporosmottagningens arbete internationellt erkänt och ackrediterat och har belönats med en silvermedalj.

Juryns motivering:

”Genom att ligga steget före, riskanalysera och systematiskt förebygga frakturer med ett standardiserat vårdförlopp och anpassad behandling åstadkoms tydliga resultat och patientnytta för gruppen åldersrika.”

Osteoporos

Osteoporos innebär att skelettet succesivt försvagas. I Sverige beräknas varannan kvinna och var fjärde man efter 50 års ålder drabbas av en fraktur på grund av osteoporos. Sjukdomen är underdiagnostiserad och underbehandlad. Enligt Janusinfo får endast cirka 16 procent av kvinnor och fyra procent av män över 50 år i regionen förebyggande läkemedelsbehandling inom ett år efter sin första fraktur. Den totala kostnaden i Sverige för frakturer hos äldre uppskattas till cirka 13 miljarder kronor.

Hedersomnämnande till specialistsjuksköterskor inom akutsjukvården

Hedersomnämnande går till en grupp sjuksköterskor inom akutsjukvården på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge Frida Magnesved, Susanne Frodlund, Maria Amritzer och Maria Westin. I filmen ”Om bakterier vore synliga” visualiserar de hur snabbt bakterier sprids. Bakterierna är utbytta mot ketchup för att spridningen ska synas tydligt. Dramatisk musik förstärker budskapet.

– Vi fick idén under en kurs som handlade om att angripa problem på ett hållbart sätt. Under kursen tittade vi närmare på varför personalen inte följde riktlinjerna för basala kläd- och hygienrutiner, berättar Frida Magnesved.

Genom intervjuer med kolleger och insamling av anonyma citat förstod Frida Magnesved och hennes kolleger att det framförallt var på grund av nonchalans och stress som rutinerna inte följdes. 

– Så ville vi inte ha det! För att verkligen nå ut med hur viktiga hygienrutinerna är beslutade vi oss för att använda humor.

Filmen visade sig bli en riktig hit. ”Om bakterier vore synliga” är Karolinskas mest delade film på sociala medier och akutsjukvården i Huddinge når numera målen för basala kläd- och hygienrutiner.

Juryns motivering:

”Juryn vill ge ett särskilt hedersomnämnande till ”Ketchupgruppen” som med humor och precision visar hur lätt bakterier sprids. Juryn hoppas därför på fortsatt ketchupeffekt avseende följsamhet till vårdhygieniska riktlinjer och tror att filmen gör skillnad i detta arbete.”

Första pris: En grupp fysioterapeuter verksamma inom gynekologi och obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Anna Skawonius, specialistsjukgymnast, Emma Regberg Lundborg, specialistfysioterapeut samt Birgitta Nordgren, medicine doktor i fysioterapi och adjunkt, får Gyllene Äpplets förstapris för att de tagit initiativ till och utvecklat högskolekursen ”Bäckenbottenhälsa – prevention och rehabilitering” 7,5 högskolepoäng på Karolinska Institutet. Kursen riktar sig till legitimerad sjukvårdspersonal, till exempel barnmorskor, fysioterapeuter och läkare i primärvården inom områden där det är viktigt att vara kunnig om bäckenbottenhälsa.